Adjö.

Det har varit en lång vecka. Har inte skrivit så aktivt, men har haft goda anledningar. Mycket har snurrat i huvudet och inte förän nu vill jag berätta för er som läser vad den största anledningen till att jag inte skrivit är. För exakt en vecka sen nu, gick min morfar bort. Denna veckan nu har handlat mycket om att vara ett stöd för mormor, och för mamma. I måndags var vi på begravningsbyrån och planerade begravning, datum för olika saker och hur allt ska vara. Det var jobbigt, men det gick bra. Idag var vi på bisittning (vet inte om det heter så, eller stavas så, men det är när man åker för att se den avlidne ligga i kistan, ta ett adjö). Det var med jobbigt, mormor är verkligen ledsen över allt detta - vilket man kan förstå! Jag tog några kort idag med, på morfar. Dels för att mormor ville ha kort, och sedan har vi lovat att skicka ner något kort till mina kusiner i skåne (till mormor och morfars ena son som bor där nere med famijl) så att de kan få se hur fin morfar var. Detta är inte det ända som hänt, men det är det ända jag är redo att tala om. Nu gäller det att stå på stadiga ben fram till begravningen, den blir nog värst. Men sen är det över, sen kan man gå vidare på riktigt.

puss.

Kommentarer
Postat av: PEETRA

Ush va jobbigt allt detta måste vara för dig! När jag var fem år dog min morfar mitt framför mina ögon, minns det som igår.. Det är så jobbigt att förlora någon! Massor av styrkekramar till dig!

kram

2011-08-25 @ 00:09:55
URL: http://petralovisaeriksson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0