Första kursen på sista året klar.

Det där med att blogga. Ibland kan jag känna ett riktigt sug och har någon slags vilja ändå att faktiskt vilja vara duktig på att uppdatera och skriva av mig lite. Troligtvis mest för min egna skull. Det är roligt att kunna se tillbaka och minnas vad man gjort, se bilder kopplade till situationer och tankar som man skrivit ner. Jag inser dock att jag är väldigt dålig på att ta tag i det. Jag glömmer att skriva och glömmer att uppdatera. Nu slog det mig när jag satt och läste en annan blogg att jag ju faktiskt har en själv med. Hade jag glömt? Ja, tillfälligt i alla fall. Men nu är jag tillbaka, om så för bara detta inlägget.
 
Har precis skickat in min skriftliga examination till akut-kursen. Känns skönt att kursen är "klar" fast att sista inlämning är på söndag egentligen. Nu kan jag ta helg med gott samvete och vila ut inför nästa kurs (statistik och C-uppsats) som börjar på måndag. Akut-kursen har varit en av de roligaste vi har haft och jag har lärt mig massvis. Jag har också genom denna kursen fått upp ögonen för anestesi och har en liten dröm om att vidareutbilda mig till anestesisjuksköterska och sedan kombinera jobb på operation och ambulans. Men det är ett helt år kvar innan jag är färdig (eller nej, mindre än ett år ju!) och sedan måste jag jobba minst ett år innan jag kan vidareutbilda mig till något så troligen kommer jag hinna ångra mig tusen gånger om. Men känns ändå skönt att ha någon slags drömm att kunna tänka på ibland. Att bli sjuksköterska ser jag fram emot, det är verkligen jätteroligt och intressant och jag hoppas att all kris börjar släppa av, fast att det inte ser ut som det i nuläget. Nedskärningar, att man som sjuksköterska har fler patienter än vad man klarar av och stressen dessutom, det känns ju lite motigt. Samtidigt så är det sådan sjuksköterskebrist. Det är galet hur det ser ut.
 
Jag har en liten tanke om att försöka göra en ny header till bloggen. Ändra fokus från fotografering - som inte alls är i fokus i mitt liv nu - till kanske mer vardagslivet hos en sjuksköterskestudent, och så småningom även vardagen hos en sjuksköterska. Vad tror ni om det? Jag tror att det kan hjälpa mig att börja skriva igen. Att det blir "nytt och fräscht" och även att jag då inte måste ha dåligt samvete varje gång jag tänker på bloggen och inser hur länge sedan det var jag laddade upp ett foto.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0